och som jag önskar att du var här nu, jag vill bara höra dina hjärtslag.

I torsdags åkte jag ju som bekant upp till min pojkvän i Boden. Det var fint och mysigt. Vi såg på Snabba Cash, den var sevärd fast lite äcklig med allt blod. En gång trodde jag att jag skulle svimma och spy, men det gjorde jag inte. Vi åt på en restaurang och jag glömde kameran, och i lördags var vi ute och gick på ett jättefint ställe för det var hur mycket snö som helst och sen så sken solen hemskt mycket. Jag har bara mobilbilder därifrån, för jag glömde återigen kameran.

Såhär kan det däremot se ut om man är påväg till Kallax flygplats en solig söndag:





Och ungefär så ser det ut när en lite småsjuk Mathias blundar. Om ni ville veta, alltså.

Jag åkte samma plan hem som Hästpojken. Det är ju alltid något.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0